Jan Olof Stenvinkel, född 12 maj 1933 i Stockholm, död den 24 augusti 1989 i Stockholm, var en svensk tecknare, grafiker och konstnär.
Stenvinkel studerade för Endre Nemes och Torsten Renqvist vid Konsthögskolan Valand i Göteborg 1954-1957 och gjorde därefter studieresor till Spanien och Frankrike. Han tilldelades Göteborgs stads kulturstipendium 1964 och Svenska statens större arbetsstipendium 1966-1967.
Separat ställde han bland annat ut på Lilla ateljén i Stockholm, Galleri 54 i Göteborg samt i Strängnäs och på Gummesons konsthall i Stockholm. Stenvikels sista utställning var på Galleri Nordica i Ystad 1989.
Tillsammans med Lars-Erik Ström och Leif Knudsen genomförde han utställningen ”Poetisk abstaktion” som visades på ett flertal platser i Sverige och tillsammans med Ivan Rodell och Olle Ängkvist ställde han ut på galleri Observatorium i Stockholm. Han medverkade i Liljevalchs Stockholmssalonger, ”Grupp västs” utställning på Sveagalleriet och i ett flertal grupputställningar på Galleri 54 i Göteborg samt internationella utställningar i Paris och New York.
Hans konst består av landskapsskildringar ofta från ett fågelperspektiv i olja, akvarell eller gouache. Som tecknare och grafiker illustrerade han bland annat Lennart Bloms diktsamling ”Ekotempel och Barbro Hörbergs ”Så kan du låta” samt medverkade i Valands litografiportföljer 1956 och 1957.
Stenvinkel finns representerad vi Moderna museet i Stockholm, Hallans konstmuseum, Eskilstuna konstmuseum samt Göteborgs konstmuseum.
Jan Stenvinkel var gift tre gånger, första gången 1959-1962 med skådespelaren Gurie Nordwall (född 1933) och fick dottern Maria Stenvinkel (1959-2001). Andra gången var han gift från 1965 med sångerskan Barbro Hörberg (1932-1976) och makarna adopterade en dotter Liza (född 1970) som finns nämnd i hustruns sång ”Jag kan inte sova”. Tredje gången var han gift 1981-1988 med Lollo Sundler (född 1949). Han var systerson till konstnären Ragnar Sandberg.
Hans stoft vilar på Valleberga kyrkogård i Skåne.
